Page 8 - Ventilen 2017-2

Den nya Mercedes ‘Sport- und Tourenwagen’ 35 PS 1901 — sannolikt en tidig provvagn; det är nämligen Wilhelm Maybach
i ljus kostym som sitter till vänster om föraren (som är oidentifierad). I baksätet med vitt skägg Gottlieb Daimler. För övrigt,
av de olika herrarnas klädsel och omgivning att döma kan man förmoda att de tillhör företags- och fabriksledning (hattar)
resp. chefer för de olika verkstadsavdelningarna på fabriken, samt förmän (skärmmössor). Vagnens karosseri är av s.k.
tonneau-typ, dvs. med insteg till de bakre sätena via en dörr på den bakre gaveln (en sådan vagns bakgavel skymtar till
vänster på bilden). En sufflett, som tillhör vagntypen, är tydligen ännu ej påmonterad. Jämför gärna drivkedjeutväxlingen
till bakhjulen med samma detaljer på bilden på föregående sida. (Foto ur Jan Segerfeldts arkiv.)

Automobiltävlingar

Tävlat har människan alltid gjort – så det började man göra även med automobiler. Bland de första offentliga tävlingarna var ‘stad-till-stad’-tävlingar
fr.o.m. 1894, påhittade och arrangerade av fransmän. Den allra första av dem var Paris–Rouen, initierad av och publicerad i Le Petit Journal den 19
december 1893 och avsedd för “Voitures sans cheveaux”, dvs. ‘fordon utan hästar’. Hela 102 anmälningar mottogs (och det skulle kunna föranleda
en särskild redogörelse att bara berätta om allt vad som hände före och under den tävlingen, samt att beskriva de olika typerna av fordon och deras
frambefordringssystem; bl.a. bensin, ånga, hydraulik, tryckluft, ‘system med spakar’ etc.). Bland deltagande och framgångsrika automobilmärken
känns igen (utöver Mercedes) bl.a. Panhard & Levassor, Les Fils de Peugeot Frères, De Dion & Bouton etc.

Samtidigt är det intressant att konstatera, att det var en amerikan, tidningsmannen James Gordon Bennett, som i november 1899 var bland de första
och viktigaste impulsgivarna till internationella automobiltävlingar i Europa. Han utfäste nämligen genom Automobile Club de France (ACF) en
pampig trofé till den som vinner en årlig automobiltävling; Coupe Internationale Gordon Bennett. Tävlingen arrangerades under åren 1900 till 1905
som följer: Den 14/6 1900 Paris-Lyon, 29/5 1901 Paris-Bordeaux, 26-27/6 1903 Paris-Innsbruck, 2/7 1903 på Irland, 17/6 1904 Homburg (Tyskland),
20/5 1904 Argonne (Frankrike) och 16/6 1905 Auvergne (Frankrike).

I USA arrangerades i november 1895 en ‘Chicago Times-Herald’-tävling och i Tyskland anordnades 1908 en första årlig Prinz Heinrich-Fahrt från
Berlin via Stettin till Kiel–Hamburg–Hannover–Köln–Trier–Frankfurt/a.Main. De flesta europeiska biltävlingarna skedde dock på franska initiativ,
och i Nice-Marseilles-tävlingen i mars 1900 finner vi Mercedes-namnet i resultatlistan – ingalunda högst bland placeringarna utan på en blygsam
10:e plats.

Men, som det så ofta har hänt genom seklerna med framgångsrika personligheter, konstruktioner och företag, det har i början blivit rejäla
misslyckanden. Det skulle dröja sålunda till februari 1901 innan en Mercedes sågs tävla igen, och i Nice i mars 1901 vann en Mercedes körd av
Wilhelm Werner. I juli 1902 kom en annan Mercedes, med greven Louis Zborowski vid ratten, på fjärde plats i tävlingen Circuit des Ardennes,
medan Coupe Internationale i Athy blev åter en succé för Mercedes genom att Camille Jenatzy vann på en 90 hp maskin. Utöver Mercedes finner
man bland de mest framgångsrika bilmärkena under dessa tidiga år Panhard & Levassor, de Dietrich och F.I.A.T. Ovannämnda tävlingsarrangemang,
och andra, ledde så småningom till bl.a. de internationella Grand Prix-tävlingarna på sluten bana som genomfördes mellan de första och andra
världskrigen, och som Federation Internationale Automobile (FIA) efter andra världskriget år 1947 fastställde under epitetet ‘Formel 1’.

Så, åter till den inledande frågan, var Mercedes den första verkligt praktiska och nästan fullt utvecklade automobilen? Genom DMG/Maybachs
konstruktionsarbete, Jellineks praktiska synpunkter samt i jämförelse med vad som i övrigt och samtidigt fanns att tillgå i form av motordrivna
fordon, måste svaret bli ett obetingat Ja!

Ventilen • 8 | 2017