Page 7 -
P. 7
En förmögen person som kunde inköpa en automobil be-
hövde också en chaufför för att hantera och sköta den. Or-
det chaufför kommer från franskan och betyder egentligen
eldare. Bakgrunden till namnet är att den som skulle han-
tera fordonet behövde värma upp dess motor före utfärd.
Inte sällan utsågs en chaufför bland de anställda betjän-
terna i ägarens hushåll. Eftersom de tidiga bilarna krävde
stora förberedelser innan färden kunde inledas innebar
det att en chaufför var nödvändig och önskvärd. Dessut-
om skulle alla servicearbeten så som smörjning, oljebyten
och småjusteringar utföras av honom. För detta ändamål
behövde chauffören få viss grundutbildning i mekanik.
Minerva taxi cirka 1910. Bilden kan möjligen vara från Göte- Om förarplatsen inte erbjöd den anställde chauffören någ-
borg. (Bild: AHK) ra bekvämligheter alls så var den bakre kupén desto mer
lyxuöst utformad. Här skulle ägaren känna sig som om
han var hemma. Hela utrymmet kunde kläs in i de mest
utsökta och dyra material i tyger och dekor. Eftersom de
långa hjulbaserna gav mer än tillräckligt med benutrymme
rier. En tydlig konservativism i branschen kunde skönjas
så till vida att de tidiga bilkarosserna inte var nämnvärt
annorlunda konstruerade än de äldre hästdragna vagnar-
na. Konstruktionerna, materialvalen och designerna var
en direkt fortsättning från hästvagnarnas tid. Specialkun-
skaperna inom karosserimakeriet var nedärvda i genera-
tioner. Det var därför ganska naturligt att ekipagets förare
satt utanför även på de tidiga bilarna, medan herrskapet
satt inne under tak. Signifikativt var också att föraren och
eventuellt medföljande tjänstefolk var fysiska åtskilda från
herrskapet genom en skiljevägg. Väggen kunde vara fast
eller öppningsbar. Därav mellanrutan i bilar.
En mellanruta i en limousine brukar normalt vara gjord På detta vykort från stora torget i Borås står en Renault taxi
av ett plant glas, vars nederkant är placerat i midjehöjd från cirka 1906-10 och väntar på kunder. Tidiga Renault kän-
mellan framsäte och baksäte. Nedanför glaset brukar fin- ner man lätt igen på sin kolskyffelkylare. De större modellerna
nas en fast mellanvägg som täcker chaufförens ryggstöd. hade ofta höga rymliga karosser där chauffören hänvisades till
Ganska vanligt är att mellanrutan består av två glaspar- att sitta ute i kylan medan kunderna hade det betydligt bekvä-
tier som delvis överlappar varandra och är skjutbara så mare där bak.
att det blir en viss öppning för konversation mellan förare
och passagerare. När mellanrutan är stängd har den den för flera rader av sittande, utvecklades redan tidigt ett be-
hov av att förse den nedre delen av skiljeväggen framför
passagerarna med allsköns utrustning för resan. För att
de skulle ha något vackert att titta på brukade kanten mot
glaset kläs med ett elegant träsnickeri i utvalt träfanér,
gärna i valnöt eller annat exklusivt trä, så att det match-
ade den fint arbetade träinredningen på instrumentbräda
Isotta Fraschini Tipo 8 1926 inköpt av bokförläggare Erik
Åkerlund, reg nr B744. Coupe de Ville-karosseriet kommer
från Gustav Nordbergs Vagnfabriks AB, Stockholm. Chauffö-
ren heter Walfrid Johansson. (Bild: AHK)
fördelen att föraren inte kan höra vad passagerarna talar
om och passagerna blir inte heller störda av föraren och
motorljudet. Om herrskapet önskar ge instruktioner kan
de knacka på rutan.
Konstruktionen med mellanruta förutsätter att det finns Den här inredningen med svängbara extrastolar har den för-
anställd chaufför. Det här är inte ett fordon som körs av delen att man kan sitta framåt eller bakåt. Nackdelen är att
ägaren. Förarplatsen är allmänt obekväm. Sätet går inte stolarna inte kan fällas utan måste lyftas ut om de inte ska
att flytta alls och ryggstödet är fast och upprätt. Ibland användas. Troligen är bilden från en Daimler cirka 1925-28.
är förarplatsen så trång att det är svårt att komma in och Lägg märke till det lilla vädringsfönstret i taket.
ut. Med växelspak och bromsspak på golvet vid hans yt-
tersida blir det omöjligt för honom att komma ut annat Ventilen • 7 | 2013
än genom att kravla sig ut på den motsatta sidan. En del
tidiga bilkarosserier har till och med helt utelämnat dörren
på förarsidan. Här satt han verkligen ute i kylan.
hövde också en chaufför för att hantera och sköta den. Or-
det chaufför kommer från franskan och betyder egentligen
eldare. Bakgrunden till namnet är att den som skulle han-
tera fordonet behövde värma upp dess motor före utfärd.
Inte sällan utsågs en chaufför bland de anställda betjän-
terna i ägarens hushåll. Eftersom de tidiga bilarna krävde
stora förberedelser innan färden kunde inledas innebar
det att en chaufför var nödvändig och önskvärd. Dessut-
om skulle alla servicearbeten så som smörjning, oljebyten
och småjusteringar utföras av honom. För detta ändamål
behövde chauffören få viss grundutbildning i mekanik.
Minerva taxi cirka 1910. Bilden kan möjligen vara från Göte- Om förarplatsen inte erbjöd den anställde chauffören någ-
borg. (Bild: AHK) ra bekvämligheter alls så var den bakre kupén desto mer
lyxuöst utformad. Här skulle ägaren känna sig som om
han var hemma. Hela utrymmet kunde kläs in i de mest
utsökta och dyra material i tyger och dekor. Eftersom de
långa hjulbaserna gav mer än tillräckligt med benutrymme
rier. En tydlig konservativism i branschen kunde skönjas
så till vida att de tidiga bilkarosserna inte var nämnvärt
annorlunda konstruerade än de äldre hästdragna vagnar-
na. Konstruktionerna, materialvalen och designerna var
en direkt fortsättning från hästvagnarnas tid. Specialkun-
skaperna inom karosserimakeriet var nedärvda i genera-
tioner. Det var därför ganska naturligt att ekipagets förare
satt utanför även på de tidiga bilarna, medan herrskapet
satt inne under tak. Signifikativt var också att föraren och
eventuellt medföljande tjänstefolk var fysiska åtskilda från
herrskapet genom en skiljevägg. Väggen kunde vara fast
eller öppningsbar. Därav mellanrutan i bilar.
En mellanruta i en limousine brukar normalt vara gjord På detta vykort från stora torget i Borås står en Renault taxi
av ett plant glas, vars nederkant är placerat i midjehöjd från cirka 1906-10 och väntar på kunder. Tidiga Renault kän-
mellan framsäte och baksäte. Nedanför glaset brukar fin- ner man lätt igen på sin kolskyffelkylare. De större modellerna
nas en fast mellanvägg som täcker chaufförens ryggstöd. hade ofta höga rymliga karosser där chauffören hänvisades till
Ganska vanligt är att mellanrutan består av två glaspar- att sitta ute i kylan medan kunderna hade det betydligt bekvä-
tier som delvis överlappar varandra och är skjutbara så mare där bak.
att det blir en viss öppning för konversation mellan förare
och passagerare. När mellanrutan är stängd har den den för flera rader av sittande, utvecklades redan tidigt ett be-
hov av att förse den nedre delen av skiljeväggen framför
passagerarna med allsköns utrustning för resan. För att
de skulle ha något vackert att titta på brukade kanten mot
glaset kläs med ett elegant träsnickeri i utvalt träfanér,
gärna i valnöt eller annat exklusivt trä, så att det match-
ade den fint arbetade träinredningen på instrumentbräda
Isotta Fraschini Tipo 8 1926 inköpt av bokförläggare Erik
Åkerlund, reg nr B744. Coupe de Ville-karosseriet kommer
från Gustav Nordbergs Vagnfabriks AB, Stockholm. Chauffö-
ren heter Walfrid Johansson. (Bild: AHK)
fördelen att föraren inte kan höra vad passagerarna talar
om och passagerna blir inte heller störda av föraren och
motorljudet. Om herrskapet önskar ge instruktioner kan
de knacka på rutan.
Konstruktionen med mellanruta förutsätter att det finns Den här inredningen med svängbara extrastolar har den för-
anställd chaufför. Det här är inte ett fordon som körs av delen att man kan sitta framåt eller bakåt. Nackdelen är att
ägaren. Förarplatsen är allmänt obekväm. Sätet går inte stolarna inte kan fällas utan måste lyftas ut om de inte ska
att flytta alls och ryggstödet är fast och upprätt. Ibland användas. Troligen är bilden från en Daimler cirka 1925-28.
är förarplatsen så trång att det är svårt att komma in och Lägg märke till det lilla vädringsfönstret i taket.
ut. Med växelspak och bromsspak på golvet vid hans yt-
tersida blir det omöjligt för honom att komma ut annat Ventilen • 7 | 2013
än genom att kravla sig ut på den motsatta sidan. En del
tidiga bilkarosserier har till och med helt utelämnat dörren
på förarsidan. Här satt han verkligen ute i kylan.
