Page 8 -
P. 8
Göteborgs Stadsmuseums Scania-Vabis
ta växlingar med dubbelurtrampningsmetoden och står det där: ”Då mörker eller dimma råder skola
varvtalsanpassning vid växling till högre växel och under färden framtill föras två lyktor i samma höjd,
dubbeltramp+mellangas vid växling till lägre växel. en å vardera sidan, med vitt sken, tillräckligt starkt
Det är icke troligt att man vid tiden för första världs- att upplysa vägen minst 50 meter framför automo-
kriget verkligen hade lärt sig att praktisera dessa bilen.” samt ”Baktill å automobilen skall föras lykta
metoder, men kanske hade en del förare (av vagnar med vitt sken, som fullständigt belyser det å auto-
som anammat denna växellådskonstruktion, dvs. de mobilen anbragta bakre igenkänningsmärket (dvs.
flesta) i alla fall kommit på, att en paus i neutralläget reg.numret). Denna senare lykta skall även visa rött
vid uppväxling underlättade iläggning av nästa väx- ljus bakåt.” Man konstaterar här att kravet från 1906
el (dvs. om inte motorn hade stor svänghjulsmassa på minst en lykta som upplyser 10 meter av vägen
och gick alltför långsamt ner i varv). Vid körning framför automobilen hade skärpts till två lyktor samt
med sin 1914 Oryx använde sig vår framlidne första att sträckan som skall upplysas framåt hade femfal-
ordförande Bengt Wallerius säkerligen av både dub- digats. År 1906 stipulerades att ”igenkänningsmär-
beltramp och mellangas, men den metoden torde ken […] såväl den, som befinner sig framom, som
å andra sidan ha varit välkänd sedan 1930-talet. I den, hvilken befinner sig bakom automobilen…” skall
John Neréns Motor-Nytt från augusti 1926 däremot utan svårighet kunna läsas genom att belysas med
(ett supplement som ingår i hans Encyklopedi), he- vitt sken. Vad gäller den främre reg.skylten förefal-
ter det under rubriken ”Växellådor förr och nu” att ler bestämmelsen icke ha följts i praktiken, och 1916
”[…] för föraren var det ofta ytterligt svårt att kunna hade kravet på belysning av båda skyltarna ändrats
växla vagnen. Växlingen försiggick i regel under rent till att gälla endast den bakre.
ohyggliga skorrningar eller skrapningar […]”. Frå-
gan man kan ställa sig är huruvida automobilförare En enorm, men sannolikt senare tillkommen, elkopplingsbox
allmänt omkring 1926 hade lärt sig att växla utan dominerar brandskottets framsida. Snett nedanför till vänster
”skorrningar”, eller var det ännu en pågående pro- finns en helt otidsenlig liten kopplingsdosa för två säkringar
cess; en kunskap bara känd av vissa invigda? Kän- som inte är kopplad till någonting. Bakom svänghjulet skymtar
ner någon av våra läsare till vad som gällde i mitten remdrivningen till generatorn. (Foto LH)
av 20-talet; när hade man mera allmänt lärt sig dub-
beltrampa och varvtalsanpassa? I fråga om baklampa kan det tyckas överraskande
Axlar och fjädring att belysning av reg.nummerskylten nämns primärt
medan kravet på rött ljus bakåt verkar ha kommit
Framaxeln är stel under halvelliptiska bladfjädrar. som en eftertanke; i andra hand. Jämförelse med
Bakaxeln är lagrad i s.k. halvt avlastat utförande vad som gällde t.ex. i Tyskland under 1920-talet vi-
med 3/4-elliptiska bladfjädrar och styrd i längsled sar faktiskt precis samma prioritering, och man be-
av parallella sidostag (ej synliga på chassiritningen). höver inte tycka att vår bestämmelse var så konstig
Vridmomentet upptas av kardanaxelröret. ty under tiden före andra världskriget var det i hög
Bromsar grad tyska influenser som var vägledande för våra
tankar och idéer här i Norden, speciellt inom teknik,
Bromssystemet består tidstypiskt av fotbromspeda- medicin och kemi. Om rött ljus bakåt som varnar för
len kopplad till den utvändigt kontrakterande trans- bromsning stipulerades ännu ingenting.
missionsbromsen och handbromsen till de invändigt
expanderande bakhjulsbromsarna. Framhjulsbrom- Originalstrålkastarna för acetylen (se bilden i bör-
sar saknas. Kravet på en speciell nödbroms mot jan av denna artikel) har i något skede blivit utbytta
bakåtrullning (tidigare ofta utfört som ett i bakvag- mot modernare elektriska från 1920-talet (med hel-
nen nedfällbart spett) hade i § 1, Mom. 1 i den för och halvljusfunktion) som, något överraskande, bär
perioden aktuella automobiltrafikförordningen stru- namnet ”Fiat” etsat med stora bokstäver på glasen.
kits. Det hette nu att automobil skulle vara beskaf-
fad med ”två lätt åtkomliga, av varandra oberoende Borde inte vår vagn år 1916 ha varit utrustad med
och fullt tillförlitliga system för bromsning, av vilka, elektriska strålkastare? Redan vid pass 1913 hade
utom beträffande motorcyklar, åtminstone den ena
skall äga förmåga att, även om föraren lämnat au-
tomobilen, på ett effektivt sätt fasthålla densamma
även i lutande ställning”.
Belysning och elsystem
I ovannämnda första viktiga automobiltrafikför-
ordningsparagraf finns bestämmelser om signalap-
parat, koppling, inrättning som hindrar automobilen
att komma i gång av sig själv (med vilket kanske
skall förstås tändlås av något slag?) och ljuddämp-
ning. Något anmärkningsvärt kan man tycka att ing-
enting sägs i denna första paragraf om strålkastare
och belysning. Stipulationer om detta dyker upp
först i samband med körning under § 16. Så här
8
ta växlingar med dubbelurtrampningsmetoden och står det där: ”Då mörker eller dimma råder skola
varvtalsanpassning vid växling till högre växel och under färden framtill föras två lyktor i samma höjd,
dubbeltramp+mellangas vid växling till lägre växel. en å vardera sidan, med vitt sken, tillräckligt starkt
Det är icke troligt att man vid tiden för första världs- att upplysa vägen minst 50 meter framför automo-
kriget verkligen hade lärt sig att praktisera dessa bilen.” samt ”Baktill å automobilen skall föras lykta
metoder, men kanske hade en del förare (av vagnar med vitt sken, som fullständigt belyser det å auto-
som anammat denna växellådskonstruktion, dvs. de mobilen anbragta bakre igenkänningsmärket (dvs.
flesta) i alla fall kommit på, att en paus i neutralläget reg.numret). Denna senare lykta skall även visa rött
vid uppväxling underlättade iläggning av nästa väx- ljus bakåt.” Man konstaterar här att kravet från 1906
el (dvs. om inte motorn hade stor svänghjulsmassa på minst en lykta som upplyser 10 meter av vägen
och gick alltför långsamt ner i varv). Vid körning framför automobilen hade skärpts till två lyktor samt
med sin 1914 Oryx använde sig vår framlidne första att sträckan som skall upplysas framåt hade femfal-
ordförande Bengt Wallerius säkerligen av både dub- digats. År 1906 stipulerades att ”igenkänningsmär-
beltramp och mellangas, men den metoden torde ken […] såväl den, som befinner sig framom, som
å andra sidan ha varit välkänd sedan 1930-talet. I den, hvilken befinner sig bakom automobilen…” skall
John Neréns Motor-Nytt från augusti 1926 däremot utan svårighet kunna läsas genom att belysas med
(ett supplement som ingår i hans Encyklopedi), he- vitt sken. Vad gäller den främre reg.skylten förefal-
ter det under rubriken ”Växellådor förr och nu” att ler bestämmelsen icke ha följts i praktiken, och 1916
”[…] för föraren var det ofta ytterligt svårt att kunna hade kravet på belysning av båda skyltarna ändrats
växla vagnen. Växlingen försiggick i regel under rent till att gälla endast den bakre.
ohyggliga skorrningar eller skrapningar […]”. Frå-
gan man kan ställa sig är huruvida automobilförare En enorm, men sannolikt senare tillkommen, elkopplingsbox
allmänt omkring 1926 hade lärt sig att växla utan dominerar brandskottets framsida. Snett nedanför till vänster
”skorrningar”, eller var det ännu en pågående pro- finns en helt otidsenlig liten kopplingsdosa för två säkringar
cess; en kunskap bara känd av vissa invigda? Kän- som inte är kopplad till någonting. Bakom svänghjulet skymtar
ner någon av våra läsare till vad som gällde i mitten remdrivningen till generatorn. (Foto LH)
av 20-talet; när hade man mera allmänt lärt sig dub-
beltrampa och varvtalsanpassa? I fråga om baklampa kan det tyckas överraskande
Axlar och fjädring att belysning av reg.nummerskylten nämns primärt
medan kravet på rött ljus bakåt verkar ha kommit
Framaxeln är stel under halvelliptiska bladfjädrar. som en eftertanke; i andra hand. Jämförelse med
Bakaxeln är lagrad i s.k. halvt avlastat utförande vad som gällde t.ex. i Tyskland under 1920-talet vi-
med 3/4-elliptiska bladfjädrar och styrd i längsled sar faktiskt precis samma prioritering, och man be-
av parallella sidostag (ej synliga på chassiritningen). höver inte tycka att vår bestämmelse var så konstig
Vridmomentet upptas av kardanaxelröret. ty under tiden före andra världskriget var det i hög
Bromsar grad tyska influenser som var vägledande för våra
tankar och idéer här i Norden, speciellt inom teknik,
Bromssystemet består tidstypiskt av fotbromspeda- medicin och kemi. Om rött ljus bakåt som varnar för
len kopplad till den utvändigt kontrakterande trans- bromsning stipulerades ännu ingenting.
missionsbromsen och handbromsen till de invändigt
expanderande bakhjulsbromsarna. Framhjulsbrom- Originalstrålkastarna för acetylen (se bilden i bör-
sar saknas. Kravet på en speciell nödbroms mot jan av denna artikel) har i något skede blivit utbytta
bakåtrullning (tidigare ofta utfört som ett i bakvag- mot modernare elektriska från 1920-talet (med hel-
nen nedfällbart spett) hade i § 1, Mom. 1 i den för och halvljusfunktion) som, något överraskande, bär
perioden aktuella automobiltrafikförordningen stru- namnet ”Fiat” etsat med stora bokstäver på glasen.
kits. Det hette nu att automobil skulle vara beskaf-
fad med ”två lätt åtkomliga, av varandra oberoende Borde inte vår vagn år 1916 ha varit utrustad med
och fullt tillförlitliga system för bromsning, av vilka, elektriska strålkastare? Redan vid pass 1913 hade
utom beträffande motorcyklar, åtminstone den ena
skall äga förmåga att, även om föraren lämnat au-
tomobilen, på ett effektivt sätt fasthålla densamma
även i lutande ställning”.
Belysning och elsystem
I ovannämnda första viktiga automobiltrafikför-
ordningsparagraf finns bestämmelser om signalap-
parat, koppling, inrättning som hindrar automobilen
att komma i gång av sig själv (med vilket kanske
skall förstås tändlås av något slag?) och ljuddämp-
ning. Något anmärkningsvärt kan man tycka att ing-
enting sägs i denna första paragraf om strålkastare
och belysning. Stipulationer om detta dyker upp
först i samband med körning under § 16. Så här
8
