Page 10 -
P. 10
FOCUS PÅ... Jan Segerfeldt
FORD B CABRIOLET 1932 -
FRITIOF SKALSKY
I mars 1932 presenterade Ford Motor Company en helt
ny motor som skilde sig från tidigare konstruktioner med
att den var en sidventils-V8. Åren dessförinnan hade
man haft stora framgångar med modell T och sedan
modell A, en utveckling som har gått till historien. Nu
när Ford kom med en 3 622 cc V8 på 65 hkr i sina ganska
ordinära bilar var det inget annat än en sensation. Man
gjorde naturligtvis stor sak av detta i reklamen. Köparna
kunde välja mellan 14 olika versioner, alla gjorda i en
standard- och en de luxe-variant. Billigaste V8:an kostade
$ 450 och den dyraste versionen, en fyrdörrars öppen
sedan kostade $ 650. Även i Sverige fanns V8:an i flera
olika modeller, öppna eller täckta. Ändå verkar det som
om Ford inte var helt säkra på att lyckas med den nya
modellen, för som alternativ fanns också under en kort
övergångstid en version med den fyrcylindriga A-motorn
som modell B. De här varianterna gjordes bara mellan
mars och september 1932 så det blev bara knappt 500
stycken Ford B Cabriolet tillverkade totalt. En annan
sak är att den engelsktillverkade Forden fortsatte med
den fyrcylindriga motorn ytterligare en tid och i teorin
kunde man faktiskt få den gamla motorn som tillval på
USA-bilarna ända till 1934 men det var inte många som
utnyttjade den möjligheten. Nu var det V8 som var på
modet i USA. Och på den vägen är det…
V8:or hade tidigare varit Cadillacs territorium men då Här kunde allt ha varit slut. Men så lätt tar man inte
handlade det om betydligt dyrare modeller. Kanske var de död på en fin gammal Ford. Vår vän Helge från Kvänum
typiska Fordköparna mer priskänsliga än Cadillacköparna var smart nog att sälja den skrotade bilen till fabrikören
för Fords intrång i V8-världen var i vart fall inledningsvis Ljungkvist, säkert en välkänd profil på orten. Detta gjorde
något av ett äventyr för Ford Motor Company. Men det han 1958. Det kan väl knappast ha rört sig om någon
visade sig snart att marknaden ville ha Fords V8:or. Ford större övergångssumma i det här läget. Vad som sedan
sålde V8:or i mängd även till vanligt folk. Så det måste hände med bilen i fabrikörens ägo är oklart men 1972 dök
ha varit en tämligen konservativ person som från 1932 bilen upp igen, för då såldes den vidare till Georg Forsman
föredrog den gamla fyran från A-Forden framför V8: i Lidköping för den anmärkningsvärda summan 6 500 kr.
an. För Ford handlade det säkert om att inte riskera att Det låter mycket för en bil som hade skrotats nästan
tappa sina kunder i de lägsta inkomstskikten genom att 20 år tidigare. Hade möjligen fabrikören kostat på den
göra de nya modellerna för dyra. en restaurering? Nu i sitt återuppstådda, andra liv hade
bilen i vart fall fått ett helt nytt registreringsnummer,
Hur det var med Olle Ragnar i Kvänum när han 1932 R 31526.
köpte sig en helt ny Ford B Cabriolet har vi ingen aning
om. Var Olle möjligen en konservativ person eller var han Karl-Erik Johansson, som var en välkänd och uppskattad
bara ekonomisk? Varför valde han en öppen bil nu när person i GMHK, inte minst för flera mycket seriöst och
de täckta versionerna av amerikanska bilar hade blivit varsamt renoverade bilar som han tagit sig an, kom nu in
vanligare sedan de hade gått ner så pass i pris jämfört i bilden. Vi har kommit fram till den 3 april 1974. Den här
med cabrioleterna? Cabrioletversionen var väl inte precis dagen blev bilen Karl-Eriks. Han påbörjade en mycket
anpassad till det svenska klimatet. Ni som ännu minns mödosam och noggrann renovering som tog ett par år
de bistra vintrarna på nittonhundratalet förstår säkert i anspråk. Därmed kom bilen in i sitt tredje liv, nu med
denna undran. registreringsnumret EAB 596, som den alltjämt bär. Fritiof
köpte bilen av Karl-Erik 1990. Bilen var alltjämt i samma
Olle körde omkring med sin nya bil, som hade fått mycket fina skick som när Karl-Erik hade renoverat den.
registreringsnummer R 938, i två år innan han sålde den Fritiof har behållit bilen lika fin. Han har haft bilen med
vidare till en annan man på orten, Konrad Svensson, som på många av GMHK:s stora sommarfärder. Han hör till de
höll fast vid den till 1939, när han bytte den mot en ny flitigaste i klubben när det gäller att delta på rallyn och
Ford Sedan hos handlaren i Skara mot en mellangift av utflykter, vilket har gett oss alla i klubben goda tillfällen
1 700 kr. Helge Gustavsson från Kvänum hade turen att att studera den fina Fordcabrioleten närmare. Det är
hitta Ford B Cabrioleten när han var i Skara 1939 och förhållandevis ovanligt idag men härligt att se en 1930-
köpte den direkt för 900 kr i befintligt skick och därmed talsbil som används regelbundet och ändå har kunnat
var bilen åter i Kvänum där historien började. Men det bevaras i så fint skick som den här!
gick bara ett år och sedan var det dags att ställa av
bilen på grund av krig i omvärlden. Bilen togs fram igen
och användes efter kriget och efter några år får man
förmoda att bilen var så nergången att det var därför
som den anmäldes skrotad 1955. Kanske inte så konstigt
med tanke på att bilen nu var 23 år gammal. Kanske
var den ganska sliten. Troligen var det si och så med
tillgången på reservdelar till den. Ägaren tyckte säkert
att den var för gammal för att lägga ner mer pengar på.
10 Ventilen 2-2008
FORD B CABRIOLET 1932 -
FRITIOF SKALSKY
I mars 1932 presenterade Ford Motor Company en helt
ny motor som skilde sig från tidigare konstruktioner med
att den var en sidventils-V8. Åren dessförinnan hade
man haft stora framgångar med modell T och sedan
modell A, en utveckling som har gått till historien. Nu
när Ford kom med en 3 622 cc V8 på 65 hkr i sina ganska
ordinära bilar var det inget annat än en sensation. Man
gjorde naturligtvis stor sak av detta i reklamen. Köparna
kunde välja mellan 14 olika versioner, alla gjorda i en
standard- och en de luxe-variant. Billigaste V8:an kostade
$ 450 och den dyraste versionen, en fyrdörrars öppen
sedan kostade $ 650. Även i Sverige fanns V8:an i flera
olika modeller, öppna eller täckta. Ändå verkar det som
om Ford inte var helt säkra på att lyckas med den nya
modellen, för som alternativ fanns också under en kort
övergångstid en version med den fyrcylindriga A-motorn
som modell B. De här varianterna gjordes bara mellan
mars och september 1932 så det blev bara knappt 500
stycken Ford B Cabriolet tillverkade totalt. En annan
sak är att den engelsktillverkade Forden fortsatte med
den fyrcylindriga motorn ytterligare en tid och i teorin
kunde man faktiskt få den gamla motorn som tillval på
USA-bilarna ända till 1934 men det var inte många som
utnyttjade den möjligheten. Nu var det V8 som var på
modet i USA. Och på den vägen är det…
V8:or hade tidigare varit Cadillacs territorium men då Här kunde allt ha varit slut. Men så lätt tar man inte
handlade det om betydligt dyrare modeller. Kanske var de död på en fin gammal Ford. Vår vän Helge från Kvänum
typiska Fordköparna mer priskänsliga än Cadillacköparna var smart nog att sälja den skrotade bilen till fabrikören
för Fords intrång i V8-världen var i vart fall inledningsvis Ljungkvist, säkert en välkänd profil på orten. Detta gjorde
något av ett äventyr för Ford Motor Company. Men det han 1958. Det kan väl knappast ha rört sig om någon
visade sig snart att marknaden ville ha Fords V8:or. Ford större övergångssumma i det här läget. Vad som sedan
sålde V8:or i mängd även till vanligt folk. Så det måste hände med bilen i fabrikörens ägo är oklart men 1972 dök
ha varit en tämligen konservativ person som från 1932 bilen upp igen, för då såldes den vidare till Georg Forsman
föredrog den gamla fyran från A-Forden framför V8: i Lidköping för den anmärkningsvärda summan 6 500 kr.
an. För Ford handlade det säkert om att inte riskera att Det låter mycket för en bil som hade skrotats nästan
tappa sina kunder i de lägsta inkomstskikten genom att 20 år tidigare. Hade möjligen fabrikören kostat på den
göra de nya modellerna för dyra. en restaurering? Nu i sitt återuppstådda, andra liv hade
bilen i vart fall fått ett helt nytt registreringsnummer,
Hur det var med Olle Ragnar i Kvänum när han 1932 R 31526.
köpte sig en helt ny Ford B Cabriolet har vi ingen aning
om. Var Olle möjligen en konservativ person eller var han Karl-Erik Johansson, som var en välkänd och uppskattad
bara ekonomisk? Varför valde han en öppen bil nu när person i GMHK, inte minst för flera mycket seriöst och
de täckta versionerna av amerikanska bilar hade blivit varsamt renoverade bilar som han tagit sig an, kom nu in
vanligare sedan de hade gått ner så pass i pris jämfört i bilden. Vi har kommit fram till den 3 april 1974. Den här
med cabrioleterna? Cabrioletversionen var väl inte precis dagen blev bilen Karl-Eriks. Han påbörjade en mycket
anpassad till det svenska klimatet. Ni som ännu minns mödosam och noggrann renovering som tog ett par år
de bistra vintrarna på nittonhundratalet förstår säkert i anspråk. Därmed kom bilen in i sitt tredje liv, nu med
denna undran. registreringsnumret EAB 596, som den alltjämt bär. Fritiof
köpte bilen av Karl-Erik 1990. Bilen var alltjämt i samma
Olle körde omkring med sin nya bil, som hade fått mycket fina skick som när Karl-Erik hade renoverat den.
registreringsnummer R 938, i två år innan han sålde den Fritiof har behållit bilen lika fin. Han har haft bilen med
vidare till en annan man på orten, Konrad Svensson, som på många av GMHK:s stora sommarfärder. Han hör till de
höll fast vid den till 1939, när han bytte den mot en ny flitigaste i klubben när det gäller att delta på rallyn och
Ford Sedan hos handlaren i Skara mot en mellangift av utflykter, vilket har gett oss alla i klubben goda tillfällen
1 700 kr. Helge Gustavsson från Kvänum hade turen att att studera den fina Fordcabrioleten närmare. Det är
hitta Ford B Cabrioleten när han var i Skara 1939 och förhållandevis ovanligt idag men härligt att se en 1930-
köpte den direkt för 900 kr i befintligt skick och därmed talsbil som används regelbundet och ändå har kunnat
var bilen åter i Kvänum där historien började. Men det bevaras i så fint skick som den här!
gick bara ett år och sedan var det dags att ställa av
bilen på grund av krig i omvärlden. Bilen togs fram igen
och användes efter kriget och efter några år får man
förmoda att bilen var så nergången att det var därför
som den anmäldes skrotad 1955. Kanske inte så konstigt
med tanke på att bilen nu var 23 år gammal. Kanske
var den ganska sliten. Troligen var det si och så med
tillgången på reservdelar till den. Ägaren tyckte säkert
att den var för gammal för att lägga ner mer pengar på.
10 Ventilen 2-2008
