Page 6 -
P. 6
digt hela den första bilen bestämde
sig Kohl-Larsen för att han skulle ta
till ett ovanligt grepp för att ge den
gratis uppmärksamhet (en publicity
stunt skulle vi väl kalla det idag) -
men också i protest mot att myndig-
heterna inte hade omedelbart anam-
mat hans idé och helhjärtat stöttat
projektet: Han skulle köra bilen till
Oslo och parkera den rakt framför
dörrarna till norska stortinget! Sagt
och gjort. I januari 1957 ställde han
upp sin nya bil precis utanför huvud-
entrén till stortinget. Pressen fick en
pangnyhet och Kohl-Larsen fick be-
visat att det går att bygga en bil i
Norge, även utan myndighetsstöd.
SERIEPRODUKTIONEN
företagsamheten och det räckte för I början av 1957 hade man kommit Under 1957 lyckades man trots allt
att förverkliga Kohl-Larsens bil. så långt i utvecklingen att man kun- sälja fyra bilar till kunder. Man för-
de starta en liten serieproduktion. sökte skaffa ett större produktions-
Den planerade bilen såg ut som en Den första färdiga bilen överlämna- utrymme efter det att produktionen
modern liten sportig bil och kunde des till sin köpare, det norska stu- visade sig rulla på men efter det att
förväntas locka till sig många norska dentsamfundet, den 1 maj 1957, för man hade gjort cirka 15 halvfärdiga
köpare. Även media gav bilen en att utgöra högsta vinsten i ett stort bilar med kompletta karosser i hopp
positiv bild och i marknadsföringen lotteri. Det var meningen att även de om att myndigheternas begränsning
nämndes den gärna ihop med Por- följande två bilarna skulle lottas ut till just 15 bilar allt som allt skulle
sche, Citroen och Saab. Det fanns men det är oklart om så skedde. En hävas, så inriktade man sig i stället
faktiskt en koppling till den sist- bil såldes till Knut Moen som betal- på exportmöjligheterna. Men myn-
nämnda för man hade ett tag tänkt ning för lackeringsarbetet på de an- digheterna hade inte ändrat sig. Det
sig att använda Saabs trecylindriga dra bilarna. Moens bil var svart med finns de som hävdar att myndighe-
motor på 45 hästkrafter och kanske kromade lister. ternas ointresse främst berodde på
andra Saab-delar också i den nya att Gerhardsen-regeringen hade in-
bilen. Ingenjör Trippel hade byggt Kohl-Larsen hade fortfarande inte gått ett ömsesidigt handelsavtal med
sin prototyp på delar från den tyska löst problemet med myndigheternas Sovjet om att i utbyte mot norsk fisk
småbilen Gutbrot Superior, vars fö- begränsning till 15 bilar. En lösning skulle ryssarna få sälja Moskovitsch-
retag hade gått i konkurs 1953. Även för att kunna hålla produktionen bilar i Norge. Statliga investeringar
Kohl-Larsen insåg att det skulle stäl- uppe skulle kunna vara att påbörja eller statligt stöd för att skapa en
la sig relativt billigt att använda så en export av bilar till Sverige, Dan- stark inhemsk bilindustri i Norge
mycket som möjligt från överblivet mark, Tyskland och här tänkte man skulle kunna äventyra de storpolitis-
Gutbrotmaterial. En jämförelse med sig i storleksordningen 2 000 tillver- ka planerna. Något ekonomiskt stöd
Saab-alternativet utföll till Gutbrots kade bilar. Den modell som avsågs från andra finansiellt starka grup-
fördel. Även om bilens prestanda exporteras till Tyskland skulle vara per var inte heller att räkna med så
hade blivit bättre med den starkare något mer förfinad än de övriga. länge myndigheterna var kallsinniga
Saab-motorn så skulle den antagli- Standardmodellen för Norge åsattes till projektet, trots att vissa sådana
gen ha blivit för dyr. Motivet att hålla ett försäljningspris på 13 000 norska kontakter redan hade etablerats.
nere tillverkningskostnaderna så att kr medan den tyska betingade mot- Utan pengar var det svårt att hålla
bilen blev förhållandevis billig hade svarande 15 000 norska kr. Som produktionen igång. På nyåret 1958
högsta prioritet. Med motorn och den jämförelse kostade en Volkswagen var konkursen ett faktum. I detta
förlängda bottenplattan från Gutbrot typ 1 i Norge 1957 12 150 norska kr. skede hade inte någon amortering
hade bilen tillräckliga fartresurser, gjorts på lånet från kommunen och
särskilt efter de modifikationer som En reklambroschyr avsågs tryckas inte heller på de ytterligare lån man
man införde. Mot slutet av 1956 bör- upp och spridas på Troll-bilen. Nu hade tagit i Holla sparbank. Staten
jade utformningen av bilen bli färdig. stannade det vid att man tog fram krävde också in en obetald omsätt-
tre tryckta provexemplar. Kanske ningsavgift på två sålda bilar. Det
Det visade sig bli svårare att få bilen hade man inte tillräckliga medel för som återstod av bilfabriken inklusi-
i produktionsdugligt skick än man att betala tryckeriet så man fick i ve gjutformarna och de 15 ofärdiga
hade förväntat, bland annat uppstod stället lita till att marknadsföringen bilarna såldes på exekutiv auktion
tekniska problem med bränslein- skedde på andra mer kostadseffek- 1959. Därmed hade det definitiva
sprutningen, vilket gjorde att man tiva sätt, främst genom mun-mot- slutet nåtts för den norska bilpro-
snart återgick till alternativet med mun-metoden. duktionen av Troll-bilen.
förgasare. När man hade byggt fär-
6
sig Kohl-Larsen för att han skulle ta
till ett ovanligt grepp för att ge den
gratis uppmärksamhet (en publicity
stunt skulle vi väl kalla det idag) -
men också i protest mot att myndig-
heterna inte hade omedelbart anam-
mat hans idé och helhjärtat stöttat
projektet: Han skulle köra bilen till
Oslo och parkera den rakt framför
dörrarna till norska stortinget! Sagt
och gjort. I januari 1957 ställde han
upp sin nya bil precis utanför huvud-
entrén till stortinget. Pressen fick en
pangnyhet och Kohl-Larsen fick be-
visat att det går att bygga en bil i
Norge, även utan myndighetsstöd.
SERIEPRODUKTIONEN
företagsamheten och det räckte för I början av 1957 hade man kommit Under 1957 lyckades man trots allt
att förverkliga Kohl-Larsens bil. så långt i utvecklingen att man kun- sälja fyra bilar till kunder. Man för-
de starta en liten serieproduktion. sökte skaffa ett större produktions-
Den planerade bilen såg ut som en Den första färdiga bilen överlämna- utrymme efter det att produktionen
modern liten sportig bil och kunde des till sin köpare, det norska stu- visade sig rulla på men efter det att
förväntas locka till sig många norska dentsamfundet, den 1 maj 1957, för man hade gjort cirka 15 halvfärdiga
köpare. Även media gav bilen en att utgöra högsta vinsten i ett stort bilar med kompletta karosser i hopp
positiv bild och i marknadsföringen lotteri. Det var meningen att även de om att myndigheternas begränsning
nämndes den gärna ihop med Por- följande två bilarna skulle lottas ut till just 15 bilar allt som allt skulle
sche, Citroen och Saab. Det fanns men det är oklart om så skedde. En hävas, så inriktade man sig i stället
faktiskt en koppling till den sist- bil såldes till Knut Moen som betal- på exportmöjligheterna. Men myn-
nämnda för man hade ett tag tänkt ning för lackeringsarbetet på de an- digheterna hade inte ändrat sig. Det
sig att använda Saabs trecylindriga dra bilarna. Moens bil var svart med finns de som hävdar att myndighe-
motor på 45 hästkrafter och kanske kromade lister. ternas ointresse främst berodde på
andra Saab-delar också i den nya att Gerhardsen-regeringen hade in-
bilen. Ingenjör Trippel hade byggt Kohl-Larsen hade fortfarande inte gått ett ömsesidigt handelsavtal med
sin prototyp på delar från den tyska löst problemet med myndigheternas Sovjet om att i utbyte mot norsk fisk
småbilen Gutbrot Superior, vars fö- begränsning till 15 bilar. En lösning skulle ryssarna få sälja Moskovitsch-
retag hade gått i konkurs 1953. Även för att kunna hålla produktionen bilar i Norge. Statliga investeringar
Kohl-Larsen insåg att det skulle stäl- uppe skulle kunna vara att påbörja eller statligt stöd för att skapa en
la sig relativt billigt att använda så en export av bilar till Sverige, Dan- stark inhemsk bilindustri i Norge
mycket som möjligt från överblivet mark, Tyskland och här tänkte man skulle kunna äventyra de storpolitis-
Gutbrotmaterial. En jämförelse med sig i storleksordningen 2 000 tillver- ka planerna. Något ekonomiskt stöd
Saab-alternativet utföll till Gutbrots kade bilar. Den modell som avsågs från andra finansiellt starka grup-
fördel. Även om bilens prestanda exporteras till Tyskland skulle vara per var inte heller att räkna med så
hade blivit bättre med den starkare något mer förfinad än de övriga. länge myndigheterna var kallsinniga
Saab-motorn så skulle den antagli- Standardmodellen för Norge åsattes till projektet, trots att vissa sådana
gen ha blivit för dyr. Motivet att hålla ett försäljningspris på 13 000 norska kontakter redan hade etablerats.
nere tillverkningskostnaderna så att kr medan den tyska betingade mot- Utan pengar var det svårt att hålla
bilen blev förhållandevis billig hade svarande 15 000 norska kr. Som produktionen igång. På nyåret 1958
högsta prioritet. Med motorn och den jämförelse kostade en Volkswagen var konkursen ett faktum. I detta
förlängda bottenplattan från Gutbrot typ 1 i Norge 1957 12 150 norska kr. skede hade inte någon amortering
hade bilen tillräckliga fartresurser, gjorts på lånet från kommunen och
särskilt efter de modifikationer som En reklambroschyr avsågs tryckas inte heller på de ytterligare lån man
man införde. Mot slutet av 1956 bör- upp och spridas på Troll-bilen. Nu hade tagit i Holla sparbank. Staten
jade utformningen av bilen bli färdig. stannade det vid att man tog fram krävde också in en obetald omsätt-
tre tryckta provexemplar. Kanske ningsavgift på två sålda bilar. Det
Det visade sig bli svårare att få bilen hade man inte tillräckliga medel för som återstod av bilfabriken inklusi-
i produktionsdugligt skick än man att betala tryckeriet så man fick i ve gjutformarna och de 15 ofärdiga
hade förväntat, bland annat uppstod stället lita till att marknadsföringen bilarna såldes på exekutiv auktion
tekniska problem med bränslein- skedde på andra mer kostadseffek- 1959. Därmed hade det definitiva
sprutningen, vilket gjorde att man tiva sätt, främst genom mun-mot- slutet nåtts för den norska bilpro-
snart återgick till alternativet med mun-metoden. duktionen av Troll-bilen.
förgasare. När man hade byggt fär-
6
