Page 6 -
P. 6
Helmer MasOlle och Volvo
ramar. Man hade studerat det franska nor mer än den öppna vagnen. Han anlitades dock en gång till — för
Weymann-systemet men skaffade sig När Volvo så här tidigt engagerade att formge den första Volvo-sexan, PV
uppenbarligen inte licens på det utan 651 år 1929. Denna modell jämte den
en konstnärlig formgivare för en ny förlängda sjusitsiga varianten visades
på Stockholmsutställningen 1930,
den första stora utställning i Sverige
där bilar och bussar ställdes ut som
designobjekt. Egendomligt nog förteg
Volvo här MasOlles insats. Busstillver-
karna Tidaholm och GM nämnde sina
formgivare, arkitekterna Eskil Sundahl
respektive Sigurd Lewerentz, men
i utställningens katalog sade Volvo
inget om någon ”konstnärlig medar-
betare”, som rubriken hette. MasOl-
les karosserier var dock nu mycket
mer anonymt ”amerikanska” i typen
än hans ÖV 4-prototyp. Den femsit-
siga sexan kostade 6 900 kronor, den
sjusitsiga 8 800. Det betyder att de
låg i närapå samma prisklass som en
Buick (som en ytterligare jämförelse
kan nämnas att det ursprungliga pri-
set för den första Delage D8 jag ägde,
med sjusitsigt fabrikskarosseri, 1930
varit 28 500 kronor).
Trots solreflexen i motorhuven ger detta foto från Borås i maj 1935 en bra bild av MasOlles lyckokast var Volvomär-
PV 4:an, rik på tidsatmosfär. Här syns att det inte bara fanns de två varianter av mo- ket, ringen med pilen, där han tog
dellen som Björn-Eric Lindh beskriver i Volvo — personvagnarna från 20-tal till 90-tal upp det vedertagna tecknet för järn,
(1988). Denna vagn har ett senare utförande på skärmen över vindrutan och den enkla för hankön och för planeten Mars.
midjelisten men har ännu det ovala bakfönstret. Ur Stig Nybergs samling. Det passade väl in i Volvos reklam
med det svenska stålets kvalitet som
använde andra detaljkonstruktioner. bilmodell, låg man i täten inom indu- tema, och det förblev det bestående
Karosseriet ritades på Volvo, och strin. Det var precis samtidigt med resultatet av hans arbete. För Jan G
MasOlle berättade hur han blev kal�- att General Motors hämtade in Harley Smiths del kan nämnas att han blev
lad dit för att se bilen. Den visade Earl från Kalifornien för att forma den en av upphovsmännen till Lysholm-
sig inte precis vara någon skönhet. nya bilen La Salle 1927. För Earls del Smiths halvautomatiska växellåda,
MasOlle gick runt den ett varv, två blev det inledningen till en maktposi- som Stockholms Spårvägar använde i
varv. ”Du säger inget”, sade Gabriels- tion i bilindustrins absoluta topp; för sina bussar under 30- och 40-talet.
son. ”Jag kan tänka mig en kund”, MasOlles del avslutades uppdraget
svarade MasOlle, ”och det är Väskan, med ett arvode på 500 kronor.
men då får du sätta ett
handtag på taket.” (Väs-
kan var en känd butik i
Stockholm som hade en
skåpbil som såg ut just på
det sättet.) Hur som helst
kom modellen i produk-
tion och blev känd som
”Dalakofferten”, sanno-
likt därför att folk trodde
att MasOlle ritat den. Det
var han inte glad åt.
Den öppna vagnen, ÖV
4, kostade 1927 4 800
kronor. Det var samma
pris (i kronor, inte i re-
alvärde) som man 1944
satte på PV 444 vid dess
introduktion på den stora
utställningen i Kungliga
Tennishallen i Stockholm
där Volvo visade sitt ef-
terkrigsprogram, en
spännande upplevelse jag
minns. — 1927 års täckta
PV 4 kostade 1 000 kro- På Stockholmsutställningen 1930 visade Volvo en 5- och en 7-sitsig version av sexan, presenterad
föregående år. Bilden av den femsitsiga vagnen ur Svenska Slöjdföreningens tidskrift 1930 är tagen
i Diplomatstaden nära utställningsentrén, i hörnet av Nobelgatan och Kruthusplan.
Ventilen 1-2007
ramar. Man hade studerat det franska nor mer än den öppna vagnen. Han anlitades dock en gång till — för
Weymann-systemet men skaffade sig När Volvo så här tidigt engagerade att formge den första Volvo-sexan, PV
uppenbarligen inte licens på det utan 651 år 1929. Denna modell jämte den
en konstnärlig formgivare för en ny förlängda sjusitsiga varianten visades
på Stockholmsutställningen 1930,
den första stora utställning i Sverige
där bilar och bussar ställdes ut som
designobjekt. Egendomligt nog förteg
Volvo här MasOlles insats. Busstillver-
karna Tidaholm och GM nämnde sina
formgivare, arkitekterna Eskil Sundahl
respektive Sigurd Lewerentz, men
i utställningens katalog sade Volvo
inget om någon ”konstnärlig medar-
betare”, som rubriken hette. MasOl-
les karosserier var dock nu mycket
mer anonymt ”amerikanska” i typen
än hans ÖV 4-prototyp. Den femsit-
siga sexan kostade 6 900 kronor, den
sjusitsiga 8 800. Det betyder att de
låg i närapå samma prisklass som en
Buick (som en ytterligare jämförelse
kan nämnas att det ursprungliga pri-
set för den första Delage D8 jag ägde,
med sjusitsigt fabrikskarosseri, 1930
varit 28 500 kronor).
Trots solreflexen i motorhuven ger detta foto från Borås i maj 1935 en bra bild av MasOlles lyckokast var Volvomär-
PV 4:an, rik på tidsatmosfär. Här syns att det inte bara fanns de två varianter av mo- ket, ringen med pilen, där han tog
dellen som Björn-Eric Lindh beskriver i Volvo — personvagnarna från 20-tal till 90-tal upp det vedertagna tecknet för järn,
(1988). Denna vagn har ett senare utförande på skärmen över vindrutan och den enkla för hankön och för planeten Mars.
midjelisten men har ännu det ovala bakfönstret. Ur Stig Nybergs samling. Det passade väl in i Volvos reklam
med det svenska stålets kvalitet som
använde andra detaljkonstruktioner. bilmodell, låg man i täten inom indu- tema, och det förblev det bestående
Karosseriet ritades på Volvo, och strin. Det var precis samtidigt med resultatet av hans arbete. För Jan G
MasOlle berättade hur han blev kal�- att General Motors hämtade in Harley Smiths del kan nämnas att han blev
lad dit för att se bilen. Den visade Earl från Kalifornien för att forma den en av upphovsmännen till Lysholm-
sig inte precis vara någon skönhet. nya bilen La Salle 1927. För Earls del Smiths halvautomatiska växellåda,
MasOlle gick runt den ett varv, två blev det inledningen till en maktposi- som Stockholms Spårvägar använde i
varv. ”Du säger inget”, sade Gabriels- tion i bilindustrins absoluta topp; för sina bussar under 30- och 40-talet.
son. ”Jag kan tänka mig en kund”, MasOlles del avslutades uppdraget
svarade MasOlle, ”och det är Väskan, med ett arvode på 500 kronor.
men då får du sätta ett
handtag på taket.” (Väs-
kan var en känd butik i
Stockholm som hade en
skåpbil som såg ut just på
det sättet.) Hur som helst
kom modellen i produk-
tion och blev känd som
”Dalakofferten”, sanno-
likt därför att folk trodde
att MasOlle ritat den. Det
var han inte glad åt.
Den öppna vagnen, ÖV
4, kostade 1927 4 800
kronor. Det var samma
pris (i kronor, inte i re-
alvärde) som man 1944
satte på PV 444 vid dess
introduktion på den stora
utställningen i Kungliga
Tennishallen i Stockholm
där Volvo visade sitt ef-
terkrigsprogram, en
spännande upplevelse jag
minns. — 1927 års täckta
PV 4 kostade 1 000 kro- På Stockholmsutställningen 1930 visade Volvo en 5- och en 7-sitsig version av sexan, presenterad
föregående år. Bilden av den femsitsiga vagnen ur Svenska Slöjdföreningens tidskrift 1930 är tagen
i Diplomatstaden nära utställningsentrén, i hörnet av Nobelgatan och Kruthusplan.
Ventilen 1-2007
