Page 6 -
P. 6
J2 1933
Brisshäll & Co. i Göteborg försåg bl.a. cylindrarna med behandling bekräftas av en artikel i Göteborgs-Tidningen
foder. De genomförda motorarbetena debiterades i fredagen den 22 januari 1960, där portvakten till en av
november 1956 och 1957. fastigheterna vid gatan berättar att bilen stått parkerad
i över två månader. Enligt artikeln tyckte portvakten att
En balansering av vevaxeln i november 1956 blev han ”... lika gärna kunde lägga snön i bilen som någon
debiterad till 24 kronor hos Jonsereds Fabrikers AB. annanstans. Där fanns i alla fall varken säten eller annan
Någon gång efter årsskiftet var chassit klart och kunde inredning. ...”
provköras. Därefter började renovering av karosseri och
elsystem.
Gösta Froriep i december 1955 under en paus i arbetet Portvakt och en igensnöad J2:a. (Ur en artikel
med sin J2:a. (Ur Carl-Einar Mellanders arkiv.) publicerad i Göteborgs-Tidningen 22.1.60.)
Under våren 1958 importerade Froriep bl.a. en ny Enligt ett intyg av Rydqvist avställdes vagnen ca 1961
kamaxel och beställde renovering av ventilvippor hos för en renovering som aldrig slutfördes.
V.W.Derrington i England till en sammanlagd kostnad av
kronor 230,43. Carl-Einar Mellander berättar att KAKs dåvarande
sekreterare Margareta Andersson hade år 1985, alltså
I juni 1958 ansökte Froriep om interimslicens – med 24 år senare, till honom hänvisat en ung man som hittat
bibehållande av reg. nr O11738 – för att återinföra en MG i ett halvöppet garage till en villa som skulle
vagnen som godkänd i bilregistret. Han använde sedan rivas. Villan torde ha tillhört Rydqvists mor. Mellander
bilen, men vevaxeln gick av. Froriep lyckades få tag i köpte vagnen av Rydqvist den 28 april 1985, och under
en motor från en MG från 1931 i Kållered (söder om dramatiska former bärgades vagnen, dvs. allt som fanns
Göteborg) vars vevaxel gick att använda. kvar av den, och transporterades till Mellanders bostad
vid Carlbergsgatan i Göteborg.
Den 27 januari 1959 sålde Froriep vagnen till Per Arne
Rydqvist. MG:n behövde totalrenoveras, kompletteras och
återuppbyggas. Mellander sände bilen till Stockholm,
Gösta Froriep stolt vid sin renoverade MG under en av där Carl-Eric Asp tog sig an renoveringen. Allt utom
SVKGs (Sportvagnsklubben Göteborg) klubbträffar år kraftöverföringen plockades ner ramrent och byggdes
1958 vid det dåvarande bussgaraget i Billdal. (Ur Carl- upp igen. Motorn fick ny, smidd vevaxel, nya stakar,
Einar Mellanders arkiv.) kolvar och lager. Inredningen gjordes om helt i läder
från England, ny instrumentpanel – som Asp polerade
Rydqvist tog sig bl.a. före att svetsa igen dörrarna till originalutseende – och allt elektriskt drogs på nytt.
och låta vagnen stå med öppen sufflett på Hedåsgatan Centralsmörjningen renoverades och ett nytt kylarpaket
i Göteborg under vintern 1960. Denna vårdslösa anskaffades.
6 Ventilen 2-2009 Växellådan och kraftöverföringen befanns vara i
utomordentligt skick.
Det var under denna renovering som karosseriet
förväxlades med en annan J2:a, så att originalkarosseriet
faktiskt finns kvar i Stockholm i dag medan den aktuella
vagnen antagligen har karosseriet från den Froriepska
reservdelsbilen, ch.nr J.4368. Detta gäller även plåten
mellan främre ramändarna under kylaren.
Stänkskärmarna byttes mot lätta skärmar av cykeltyp.
Så småningom byttes även Marchal-lyktorna från
Mannheimer-perioden mot nya originalstrålkastare med
volvoinsatser men med korrekta glas. Förkromningen
gjordes om, och Mellander anskaffade helt nya hjul med
Michelin-däck. Hjulen lackerades i den mörkblå kulören.
Under ca två år i början av 1990-talet kom faktiskt
Björn-Eric Lindh i Stockholm att äga bilen. Mellander
var nämligen otålig över att renoveringen av Philemon
Brisshäll & Co. i Göteborg försåg bl.a. cylindrarna med behandling bekräftas av en artikel i Göteborgs-Tidningen
foder. De genomförda motorarbetena debiterades i fredagen den 22 januari 1960, där portvakten till en av
november 1956 och 1957. fastigheterna vid gatan berättar att bilen stått parkerad
i över två månader. Enligt artikeln tyckte portvakten att
En balansering av vevaxeln i november 1956 blev han ”... lika gärna kunde lägga snön i bilen som någon
debiterad till 24 kronor hos Jonsereds Fabrikers AB. annanstans. Där fanns i alla fall varken säten eller annan
Någon gång efter årsskiftet var chassit klart och kunde inredning. ...”
provköras. Därefter började renovering av karosseri och
elsystem.
Gösta Froriep i december 1955 under en paus i arbetet Portvakt och en igensnöad J2:a. (Ur en artikel
med sin J2:a. (Ur Carl-Einar Mellanders arkiv.) publicerad i Göteborgs-Tidningen 22.1.60.)
Under våren 1958 importerade Froriep bl.a. en ny Enligt ett intyg av Rydqvist avställdes vagnen ca 1961
kamaxel och beställde renovering av ventilvippor hos för en renovering som aldrig slutfördes.
V.W.Derrington i England till en sammanlagd kostnad av
kronor 230,43. Carl-Einar Mellander berättar att KAKs dåvarande
sekreterare Margareta Andersson hade år 1985, alltså
I juni 1958 ansökte Froriep om interimslicens – med 24 år senare, till honom hänvisat en ung man som hittat
bibehållande av reg. nr O11738 – för att återinföra en MG i ett halvöppet garage till en villa som skulle
vagnen som godkänd i bilregistret. Han använde sedan rivas. Villan torde ha tillhört Rydqvists mor. Mellander
bilen, men vevaxeln gick av. Froriep lyckades få tag i köpte vagnen av Rydqvist den 28 april 1985, och under
en motor från en MG från 1931 i Kållered (söder om dramatiska former bärgades vagnen, dvs. allt som fanns
Göteborg) vars vevaxel gick att använda. kvar av den, och transporterades till Mellanders bostad
vid Carlbergsgatan i Göteborg.
Den 27 januari 1959 sålde Froriep vagnen till Per Arne
Rydqvist. MG:n behövde totalrenoveras, kompletteras och
återuppbyggas. Mellander sände bilen till Stockholm,
Gösta Froriep stolt vid sin renoverade MG under en av där Carl-Eric Asp tog sig an renoveringen. Allt utom
SVKGs (Sportvagnsklubben Göteborg) klubbträffar år kraftöverföringen plockades ner ramrent och byggdes
1958 vid det dåvarande bussgaraget i Billdal. (Ur Carl- upp igen. Motorn fick ny, smidd vevaxel, nya stakar,
Einar Mellanders arkiv.) kolvar och lager. Inredningen gjordes om helt i läder
från England, ny instrumentpanel – som Asp polerade
Rydqvist tog sig bl.a. före att svetsa igen dörrarna till originalutseende – och allt elektriskt drogs på nytt.
och låta vagnen stå med öppen sufflett på Hedåsgatan Centralsmörjningen renoverades och ett nytt kylarpaket
i Göteborg under vintern 1960. Denna vårdslösa anskaffades.
6 Ventilen 2-2009 Växellådan och kraftöverföringen befanns vara i
utomordentligt skick.
Det var under denna renovering som karosseriet
förväxlades med en annan J2:a, så att originalkarosseriet
faktiskt finns kvar i Stockholm i dag medan den aktuella
vagnen antagligen har karosseriet från den Froriepska
reservdelsbilen, ch.nr J.4368. Detta gäller även plåten
mellan främre ramändarna under kylaren.
Stänkskärmarna byttes mot lätta skärmar av cykeltyp.
Så småningom byttes även Marchal-lyktorna från
Mannheimer-perioden mot nya originalstrålkastare med
volvoinsatser men med korrekta glas. Förkromningen
gjordes om, och Mellander anskaffade helt nya hjul med
Michelin-däck. Hjulen lackerades i den mörkblå kulören.
Under ca två år i början av 1990-talet kom faktiskt
Björn-Eric Lindh i Stockholm att äga bilen. Mellander
var nämligen otålig över att renoveringen av Philemon
