Page 7 - Ventilen 2018-1

Totalt byggdes 342 stycken av modellen
500 K men bara 33 stycken av dem hade
Cabriolet A-utförandet som på bilderna. De
byggdes ”in-house” alltså i Mercedes-Benz
egen karossfabrik, som var en avdelning i
bilfabriken i Singelfinden. Idag finns bara
elva av dessa bilar kvar. Två av dem,
chassinummer 105379 och 105381, har en
lång svensk historia.

105379 är av årsmodell 1935 och
beställdes i november 1934 av friherre
Carl-Otto Silfverschiöld på Gåsevadsholm
men blev leveransklar först i april 1935. Karlsson, som snart insåg att bilen väckte Den andra 500 K Cabriolet A som fanns
Den var vänsterstyrd och grålackerad med alldeles för stor uppmärksamhet överallt i Sverige var 105381, som köptes av Åke
djupröda skinnsäten. När baronen senare han kom. Efter nytt ägarbyte 1963 tog Rapp 1935. Därefter tog P W Widengren
flyttade till Koberg tog han med sig bilen Gösta Westerberg beslutet att renovera över styret. Efter många andra tillfälliga
dit, vilket innebar nytt registreringsnummer, bilen, nu registrerad med A80666. Två år ägare hamnade bilen i Göteborg 1952 hos
P19708. Friherren använde bilen under senare köptes bilen av Automobilhistoriska polismannen Karl Fogelmark med reg nr
hela kriget men 1948 fick bilen punktering klubbens sekreterare Sven Härnström i O22149 och blev kvar här till 1956 då Björn
och blev stående, till synes hindrad av Stockholm. Många år senare sålde han Svensson i Herrljunga tog över. Den var då
en trivialitet, men de skadade gängorna vidare till Svante Rosén i Ulricehamn. reservregistrerad. Var bilen finns idag är
i bakaxelnavet utgjorde en tillkommande Svante behöll bilen länge men till slut mer osäkert.
komplikation. Därmed blev bilen stående (2004) kom en holländare och gav honom
i ett par år tills kammarherren Charles- ett bud som han inte kunde motstå. Det är Frågan är nu om bilen på Göteborgsbilderna
Emile von Oelrich köpte bilen för att få det exemplaret som såldes 2013 för 25 milj är identisk med någon av de två nämnda.
den lagad. Sedan gav han sig ut på flera kr. Troligen inte. Men varför röda plåtar? Det
långresor med den. Efter flera nya ägare skulle föstås kunna vara den andra bilen,
hamnade bilen så hos källarmästaren Allan 105381. Utan att kunna kolla chassinumret
går det inte att fastställa den här bilens
identitet. Det mest troliga är nog ändå att
det är ett annat exemplar av de 33 och
som importerades till Sverige omkring
1970. Vid den här tiden var nog en sådan
bil fortfarande rätt överkomlig i pris. Vad
hände sedan? I vart fall rent hypotetiskt,
skulle den här guldklimpen kunna stå
bortglömd och övergiven i någon gammal
lada här på västkusten i väntan på att bli
upptäckt av en ren slump...

Ventilen • 7 | 2018