Page 6 - Ventil 4-2006 medelsma typ.indd
P. 6
Voisin — slidmotorer, sportighet och elegans Björn Linn
Det var spännande för en
bilintresserad att vara med
om åren efter andra världs-
krigets slut 1945. Ur garage
och lador började en del
märkliga bilar dyka upp där
de stått uppställda under
kriget. Efterfrågan på bilar
var stor, importen var liten
ända fram till 1950, och den
svenska produktionen tog
tid för att komma igång.
En av de märkligaste vag- fått gehör där för sitt nya projekt. Helmer MasOlles Voisin med hans egenritade
nar som visade sig under Prototypen till Voisin-bilen var fär- karosseri från AB Stockholms Vagn- & Karos-
några korta år i efterkrigs- serifabrik, 1925. Ur Svensk Motortidning 21
tidens Stockholm var en dig i februari 1919. När den startades juni 1925.
stor cabriolet, tvåfärgad i gick den först baklänges, precis som rige, medan en fransk kvalitetsvagn
brunt och ljusgrått, som på den första serie-Volvon åtta år sena- av mer normal konstruktion som De-
avstånd kunde se ut som re — bakaxelväxeln var felmonterad i lage i åratal saknade svensk repre-
en tysk trettiotalsvagn. På nära håll båda fallen! Hos Voisin kom seriepro- sentant.
avslöjade den sig som något mycket duktionen ganska snart igång men i Ett par Voisin-vagnar fick under de
mer speciellt — en fransk Voisin med liten skala. Först 1921 kom man upp i öppna bilarnas tid svenska karos-
slidmotor, den sista i trafik av dem 450 vagnar under året. Med sin flyg- serier som väckte uppmärksamhet.
som importerats under 1920-talet. erfarenhet lade Gabriel Voisin ned Den första av dem byggdes av Gus-
Både märket och detta exemplar av stor omsorg på vägegenskaperna och taf Nordbergs Vagnfabrik i Stockholm
bilen är värda att dras fram ur glöm- krävde att karosserierna måste vara efter ritningar av den konstnärligt
skan. lätta och välavvägda. I det samman- begåvade ingenjören Gustaf L-M-Er-
hanget är det dock märkligt att han icsson, son till telefonfabrikören. Här
Gabriel Voisin (1880–1973) hade inte kunde erbjuda fyrhjulsbromsar kunde man verkligen tala om en lyx-
startat som flygplanstillverkare 1907. förrän 1922, med tanke på att de fun- bil. Stänkskärmarna var av limmad,
Under första världskriget introduce- nits redan 1919 på italienska Isotta- klarlackad mahogny med kantlister av
rade han flygplan helt i metall och Fraschini samt franska Delage och metall, försilvrade liksom alla beslag i
byggde nära 8 000 sådana för franska Hispano-Suiza. övrigt, och instrumentbrädan var ut-
armén. När freden kom 1918 måste förd i äkta sköldpadd. Bilen ställdes
han som andra flygplanbyggare värl- Motorn i prototypen var en fyraliters ut på den stora bilutställningen i Gö-
den över se sig om efter något an- fyra med cylinderdimensionerna 95 x teborg 1923 och köptes av en norsk
nat att producera. Eftersom han en 140 mm (23 CV i franska skattehäst- slakteridirektör vid namn Blikstad;
gång studerat arkitektur, försökte krafter). Med detaljförbättringar var den gick sedan länge i Oslo.
han sig ett slag på monterbara hus den i produktion till 1927. Efter hand Den andra vagnen ritades av den
och även på något så avancerat som byggde fabriken både mindre och bilintresserade porträtt- och land-
uppblåsbara hangarer. Då kom hans större fyror och sexor, V-12:or och skapsmålaren Helmer MasOlle (1884–
vän André Citroën, som själv under t o m en rak tolva. Alla var Knight-mo- 1969) för eget bruk och byggdes 1925
kriget byggt upp en väldig ammuni- torer, som Voisin utvecklade till större på Stockholms Vagn- och Karosseri-
tionsfabrik, och förmedlade en kon- perfektion än någon annan fabrikant. fabrik. Karosseriet var en fyrdörrars
takt med två ingenjörer, Artault och Det är dock 4-litersfyran som är den tourer med dubbla vindrutor, den
Dufresne, som höll på att utveckla klassiska Voisin-motorn. Av de drygt bakre hopfällbar av celluloid. Skärmar
ett högklassigt bilprojekt. Citroën 11 000 bilar man tillverkade 1919–39 och fotsteg var av blästrad alumini-
hade tills vidare upplåtit lokal åt dem hade en tredjedel — typerna M1, C1, um, karosseriet lackerat i brungrått
men var själv mer intresserad av att C3 och C5 — denna motor. och klädseln av buffelhud.
massproducera folkbilar — när kriget Så småningom råkade MasOlle un-
var över förvandlade han sin fabrik till Det är också dessa typer som satt der en resa ut för ett motorhaveri,
Europas största bilfabrik. Men Voisin spår i Sverige. Philipsons började och reparationen blev fördröjd. Han
tog gärna över det här bilprojektet. sälja Voisin här 1921, och snart var köpte då från en stockholmsdirektör
märket känt i sportsammanhang. Det en andra Voisin med ett franskbyggt
Artault var agent i Frankrike för kördes på tävlingar med framgång karosseri av liknande typ. Med den
Knights amerikanska slidmotorpatent av Åke Eklund och Erik Cervin men körde han en tid men lät den sedan bli
— en komplicerad konstruktion, där framför allt av ”Bil-Olle”, konst- och reservdelslager och lyfte över motorn
in- och utlopp styrdes inte av ventiler möbelhandlaren John E Ohlsson, som till den första bilen.
utan av slider, som satt som dubb- 1923 satte svenskt hastighetsrekord
la foder i cylindrarna och rörde sig med 169 km/h på Edsvikens is. I och
upp och ned så att insug och avgas för sig är det märkligt att just dessa
öppnades och slöts. Avsikten var att dyra vagnar med sin speciella motor-
undvika det slammer som dåtida ven- teknik blev så sålda och kända i Sve-
tilmekanismer gärna gav. Knight-mo-
torerna gick tyst men drog olja. Bland
dem som använde sådana motorer
var amerikanska Willys-Knight, eng-
elska Daimler, belgiska Minerva och
franska Panhard. Dufresne hade va-
rit konstruktör hos Panhard men inte
6 Ventilen 4-2006
Det var spännande för en
bilintresserad att vara med
om åren efter andra världs-
krigets slut 1945. Ur garage
och lador började en del
märkliga bilar dyka upp där
de stått uppställda under
kriget. Efterfrågan på bilar
var stor, importen var liten
ända fram till 1950, och den
svenska produktionen tog
tid för att komma igång.
En av de märkligaste vag- fått gehör där för sitt nya projekt. Helmer MasOlles Voisin med hans egenritade
nar som visade sig under Prototypen till Voisin-bilen var fär- karosseri från AB Stockholms Vagn- & Karos-
några korta år i efterkrigs- serifabrik, 1925. Ur Svensk Motortidning 21
tidens Stockholm var en dig i februari 1919. När den startades juni 1925.
stor cabriolet, tvåfärgad i gick den först baklänges, precis som rige, medan en fransk kvalitetsvagn
brunt och ljusgrått, som på den första serie-Volvon åtta år sena- av mer normal konstruktion som De-
avstånd kunde se ut som re — bakaxelväxeln var felmonterad i lage i åratal saknade svensk repre-
en tysk trettiotalsvagn. På nära håll båda fallen! Hos Voisin kom seriepro- sentant.
avslöjade den sig som något mycket duktionen ganska snart igång men i Ett par Voisin-vagnar fick under de
mer speciellt — en fransk Voisin med liten skala. Först 1921 kom man upp i öppna bilarnas tid svenska karos-
slidmotor, den sista i trafik av dem 450 vagnar under året. Med sin flyg- serier som väckte uppmärksamhet.
som importerats under 1920-talet. erfarenhet lade Gabriel Voisin ned Den första av dem byggdes av Gus-
Både märket och detta exemplar av stor omsorg på vägegenskaperna och taf Nordbergs Vagnfabrik i Stockholm
bilen är värda att dras fram ur glöm- krävde att karosserierna måste vara efter ritningar av den konstnärligt
skan. lätta och välavvägda. I det samman- begåvade ingenjören Gustaf L-M-Er-
hanget är det dock märkligt att han icsson, son till telefonfabrikören. Här
Gabriel Voisin (1880–1973) hade inte kunde erbjuda fyrhjulsbromsar kunde man verkligen tala om en lyx-
startat som flygplanstillverkare 1907. förrän 1922, med tanke på att de fun- bil. Stänkskärmarna var av limmad,
Under första världskriget introduce- nits redan 1919 på italienska Isotta- klarlackad mahogny med kantlister av
rade han flygplan helt i metall och Fraschini samt franska Delage och metall, försilvrade liksom alla beslag i
byggde nära 8 000 sådana för franska Hispano-Suiza. övrigt, och instrumentbrädan var ut-
armén. När freden kom 1918 måste förd i äkta sköldpadd. Bilen ställdes
han som andra flygplanbyggare värl- Motorn i prototypen var en fyraliters ut på den stora bilutställningen i Gö-
den över se sig om efter något an- fyra med cylinderdimensionerna 95 x teborg 1923 och köptes av en norsk
nat att producera. Eftersom han en 140 mm (23 CV i franska skattehäst- slakteridirektör vid namn Blikstad;
gång studerat arkitektur, försökte krafter). Med detaljförbättringar var den gick sedan länge i Oslo.
han sig ett slag på monterbara hus den i produktion till 1927. Efter hand Den andra vagnen ritades av den
och även på något så avancerat som byggde fabriken både mindre och bilintresserade porträtt- och land-
uppblåsbara hangarer. Då kom hans större fyror och sexor, V-12:or och skapsmålaren Helmer MasOlle (1884–
vän André Citroën, som själv under t o m en rak tolva. Alla var Knight-mo- 1969) för eget bruk och byggdes 1925
kriget byggt upp en väldig ammuni- torer, som Voisin utvecklade till större på Stockholms Vagn- och Karosseri-
tionsfabrik, och förmedlade en kon- perfektion än någon annan fabrikant. fabrik. Karosseriet var en fyrdörrars
takt med två ingenjörer, Artault och Det är dock 4-litersfyran som är den tourer med dubbla vindrutor, den
Dufresne, som höll på att utveckla klassiska Voisin-motorn. Av de drygt bakre hopfällbar av celluloid. Skärmar
ett högklassigt bilprojekt. Citroën 11 000 bilar man tillverkade 1919–39 och fotsteg var av blästrad alumini-
hade tills vidare upplåtit lokal åt dem hade en tredjedel — typerna M1, C1, um, karosseriet lackerat i brungrått
men var själv mer intresserad av att C3 och C5 — denna motor. och klädseln av buffelhud.
massproducera folkbilar — när kriget Så småningom råkade MasOlle un-
var över förvandlade han sin fabrik till Det är också dessa typer som satt der en resa ut för ett motorhaveri,
Europas största bilfabrik. Men Voisin spår i Sverige. Philipsons började och reparationen blev fördröjd. Han
tog gärna över det här bilprojektet. sälja Voisin här 1921, och snart var köpte då från en stockholmsdirektör
märket känt i sportsammanhang. Det en andra Voisin med ett franskbyggt
Artault var agent i Frankrike för kördes på tävlingar med framgång karosseri av liknande typ. Med den
Knights amerikanska slidmotorpatent av Åke Eklund och Erik Cervin men körde han en tid men lät den sedan bli
— en komplicerad konstruktion, där framför allt av ”Bil-Olle”, konst- och reservdelslager och lyfte över motorn
in- och utlopp styrdes inte av ventiler möbelhandlaren John E Ohlsson, som till den första bilen.
utan av slider, som satt som dubb- 1923 satte svenskt hastighetsrekord
la foder i cylindrarna och rörde sig med 169 km/h på Edsvikens is. I och
upp och ned så att insug och avgas för sig är det märkligt att just dessa
öppnades och slöts. Avsikten var att dyra vagnar med sin speciella motor-
undvika det slammer som dåtida ven- teknik blev så sålda och kända i Sve-
tilmekanismer gärna gav. Knight-mo-
torerna gick tyst men drog olja. Bland
dem som använde sådana motorer
var amerikanska Willys-Knight, eng-
elska Daimler, belgiska Minerva och
franska Panhard. Dufresne hade va-
rit konstruktör hos Panhard men inte
6 Ventilen 4-2006
