Page 15 -
P. 15
Oryx typ K2, 1914 - Del 1
Skick och mekaniska komponenter
Allmänt
Inte heller sedan BW skrev ovanstående har automobilen
helrenoverats – den befinner sig i dag i ett gott original-
och bruksskick. Det finns ett litet spel i styrväxeln och
träekerhjulen knirkar litet grand. Karosseriets lackering är
grön sedan början på 1920-talet. Skärmarna och under-
redet är originalsvarta.
En familjeutflykt med Oryxen på Chassi
1960-talet. (Ur BWs samlingar.) Chassit är konstruerat efter de gängse automobiltek-
Underhåll och renoveringar niska huvudprinciper som gällde i Europa ända fram till
1930-talet, dvs. det består huvudsakligen av två parallella
Någon av de sista krigssomrarna började jag planera rambalkar av pressad stålplåt och stela fram- och bakax-
för att ge den då trettioåriga bilen en återuppståndelse. lar. En finess är att motorn, som naturligtvis är placerad
Arbetet blev den gången inte särskilt djuplodande, allt framtill i vagnens längsriktning, samt koppling och väx-
fungerade ju och det fick räcka med att glänta på lock ellåda är monterade i en hjälpram mellan huvudrambal-
och vevhus för kontroll av slitage och allmän kondition. karna. Denna konstruktion bidrar väsentligt till att elimi-
Lacken fick dock gås över rätt noggrant, men gasbelys- nera de små rörelser mellan nämnda komponenter, som i
ningen lät sig villigt sättas i stånd. Så långt var allt opro- ogynnsamma fall kan försämra kopplingens funktion och
blematiskt, men värre var det med däck och slangar. Alla möjligheterna att störningsfritt manipulera växellådans
försök att rota fram användbara dimensioner i vettigt växlar.
skick var förgäves den gången och de gamla däcken var
med något undantag uttjänta. Då kom jag plötsligt att Framaxeln är fixerad under halvelliptiska bladfjädrar och
bli vittne till hur en Essex 1928 skrotades, och då tändes saknar framhjulsbromsar; normalt i perioden före första
den drastiska tanken att jag skulle tillhandla mig dess världskriget. De med bromsar försedda bakhjulen fung-
träekerhjul med ty åtföljande ringutrustning och dra erar som drivhjul. Europa hade vid tiden för första världs-
fast dem på Oryx-naven. Operationen gick bra, och med kriget inte alls blivit påverkad av amerikanskt tänkande,
den utstyrseln, som knappast var särskilt stilenlig men i och Oryxen är sålunda enligt etablerad europeisk tradi-
gengäld gjorde otadlig tjänst, fick bilen rulla till 1960, då tion högerstyrd.
originalhjulen kom till heders igen och försågs med pas-
sande högtrycksdäck.
Besiktningen 1946 var ett äventyr för sig. Det gällde Chassi typ K2 (Ur Oryx huvudkatalog)
att övervinna många fördomar hos de aktningsvärda och Intressant är att hjulbasen har konstaterats vara längre
ansvarsmedvetna tjänstemännen, men eftersom de inte
lyckades dölja att de hade glimten i ögat och var mot- än det standardmått för typen K2 som specificeras i fabri-
tagliga både för seriösa agument och livade kommentarer kens produktkatalog. Denna, plus andra egenheter som
gick det till slut bra. Därmed blev det fritt fram att rulla nämnts ovan under Modell och data, kan ge anledning till
på vägarna igen till förnöjelse både för åkande och med- spekulationer med visst verklighetsunderlag om att man
trafikanter. Det kan tilläggas, att alla förhoppningar om under produktionen monterat komponenter avsedda för
driftsäkerhet och prestationsförmåga blev infriade. en annan modell ur företagets sortiment. Det var ju så
under seklets första decennier, att inga europeiska auto-
Jag minns denna bil från dess första tid som bruksbil, mobilfabriker hade börjat tillverka sina produkter i serier.
aktiv och nyttig och med den patina en sådan har. Någon Detta skulle kunna ge utrymme för viss individualisering
nyskicksrenovering har det därför aldrig blivit riktigt frå- av enstaka vagnar. Den Oryx-typ som ligger närmast till
ga om, men nog var den i ett glänsande skick, nästan i hands för att ha bidragit under produktionsprocessen med
överkant, sedan den 1956-58 fått en genomgripande duv- ”främmande” komponenter är den parallellt tillverkade,
ning med motorrenovering, överarbetning av chassiet och något större, typen G.
restaurering av karosseri och inredning. Då var det nog
också sista chansen att få tag i hantverkare, som i sina Det finns även underlag för tesen att fabriken 1914 ta-
dar jobbat med tidiga 1900-talsbilar och kunde hantera git beslut om att lägga ner typen K2, och att man för att
ett träkarosseri. Deras glädje över att få pyssla med en tillmötesgå en kund byggt en vagn med till buds stående
gengångare från deras unga år kunde man inte ta miste komponenter.
på, dessutom kunde de underhålla mig med mängder av
historier och fakta från bilismens första år i Göteborg. Fortsättning och avslutning (del 2) följer i nästa num-
mer.
Bengt Wallerius”
Ventilen 4-2008 15
Skick och mekaniska komponenter
Allmänt
Inte heller sedan BW skrev ovanstående har automobilen
helrenoverats – den befinner sig i dag i ett gott original-
och bruksskick. Det finns ett litet spel i styrväxeln och
träekerhjulen knirkar litet grand. Karosseriets lackering är
grön sedan början på 1920-talet. Skärmarna och under-
redet är originalsvarta.
En familjeutflykt med Oryxen på Chassi
1960-talet. (Ur BWs samlingar.) Chassit är konstruerat efter de gängse automobiltek-
Underhåll och renoveringar niska huvudprinciper som gällde i Europa ända fram till
1930-talet, dvs. det består huvudsakligen av två parallella
Någon av de sista krigssomrarna började jag planera rambalkar av pressad stålplåt och stela fram- och bakax-
för att ge den då trettioåriga bilen en återuppståndelse. lar. En finess är att motorn, som naturligtvis är placerad
Arbetet blev den gången inte särskilt djuplodande, allt framtill i vagnens längsriktning, samt koppling och väx-
fungerade ju och det fick räcka med att glänta på lock ellåda är monterade i en hjälpram mellan huvudrambal-
och vevhus för kontroll av slitage och allmän kondition. karna. Denna konstruktion bidrar väsentligt till att elimi-
Lacken fick dock gås över rätt noggrant, men gasbelys- nera de små rörelser mellan nämnda komponenter, som i
ningen lät sig villigt sättas i stånd. Så långt var allt opro- ogynnsamma fall kan försämra kopplingens funktion och
blematiskt, men värre var det med däck och slangar. Alla möjligheterna att störningsfritt manipulera växellådans
försök att rota fram användbara dimensioner i vettigt växlar.
skick var förgäves den gången och de gamla däcken var
med något undantag uttjänta. Då kom jag plötsligt att Framaxeln är fixerad under halvelliptiska bladfjädrar och
bli vittne till hur en Essex 1928 skrotades, och då tändes saknar framhjulsbromsar; normalt i perioden före första
den drastiska tanken att jag skulle tillhandla mig dess världskriget. De med bromsar försedda bakhjulen fung-
träekerhjul med ty åtföljande ringutrustning och dra erar som drivhjul. Europa hade vid tiden för första världs-
fast dem på Oryx-naven. Operationen gick bra, och med kriget inte alls blivit påverkad av amerikanskt tänkande,
den utstyrseln, som knappast var särskilt stilenlig men i och Oryxen är sålunda enligt etablerad europeisk tradi-
gengäld gjorde otadlig tjänst, fick bilen rulla till 1960, då tion högerstyrd.
originalhjulen kom till heders igen och försågs med pas-
sande högtrycksdäck.
Besiktningen 1946 var ett äventyr för sig. Det gällde Chassi typ K2 (Ur Oryx huvudkatalog)
att övervinna många fördomar hos de aktningsvärda och Intressant är att hjulbasen har konstaterats vara längre
ansvarsmedvetna tjänstemännen, men eftersom de inte
lyckades dölja att de hade glimten i ögat och var mot- än det standardmått för typen K2 som specificeras i fabri-
tagliga både för seriösa agument och livade kommentarer kens produktkatalog. Denna, plus andra egenheter som
gick det till slut bra. Därmed blev det fritt fram att rulla nämnts ovan under Modell och data, kan ge anledning till
på vägarna igen till förnöjelse både för åkande och med- spekulationer med visst verklighetsunderlag om att man
trafikanter. Det kan tilläggas, att alla förhoppningar om under produktionen monterat komponenter avsedda för
driftsäkerhet och prestationsförmåga blev infriade. en annan modell ur företagets sortiment. Det var ju så
under seklets första decennier, att inga europeiska auto-
Jag minns denna bil från dess första tid som bruksbil, mobilfabriker hade börjat tillverka sina produkter i serier.
aktiv och nyttig och med den patina en sådan har. Någon Detta skulle kunna ge utrymme för viss individualisering
nyskicksrenovering har det därför aldrig blivit riktigt frå- av enstaka vagnar. Den Oryx-typ som ligger närmast till
ga om, men nog var den i ett glänsande skick, nästan i hands för att ha bidragit under produktionsprocessen med
överkant, sedan den 1956-58 fått en genomgripande duv- ”främmande” komponenter är den parallellt tillverkade,
ning med motorrenovering, överarbetning av chassiet och något större, typen G.
restaurering av karosseri och inredning. Då var det nog
också sista chansen att få tag i hantverkare, som i sina Det finns även underlag för tesen att fabriken 1914 ta-
dar jobbat med tidiga 1900-talsbilar och kunde hantera git beslut om att lägga ner typen K2, och att man för att
ett träkarosseri. Deras glädje över att få pyssla med en tillmötesgå en kund byggt en vagn med till buds stående
gengångare från deras unga år kunde man inte ta miste komponenter.
på, dessutom kunde de underhålla mig med mängder av
historier och fakta från bilismens första år i Göteborg. Fortsättning och avslutning (del 2) följer i nästa num-
mer.
Bengt Wallerius”
Ventilen 4-2008 15
