Page 7 - Ventilen 2016-2
P. 7
HÄNDELSE ORDFÖRANDE SEKRETERARE LOKALER MEDLEMS ANM
ÅR ANTAL / AVGIFT
1959 I Göteborgs-Posten 23 mars 1959 nämns att en ”bilhistorisk
klubb” eventuellt skulle bildas, vilket gjorde att man vågade
gå till IS på Ekmansgatan och ringa på.
skott för att sköta det praktiska med
en adresslista för utskick om sam-
manträden och annat. I början var
det handskrivet och handfrankerat.
Detta utfördes av Toomas bror Mehis,
som ingick i arbetsutskottet. Vid den
här tiden då modern informations-
teknologi inte ens kunde anas, bör-
jade det bli lite tungrott. Genom att
Mehis Tandre arbetade på Chalmers
Bibliotek, kunde vi få tillgång till de-
ras resurser. Medlemmarnas namn
och adresser fördes in på stansplåtar,
vilka med hjälp av bibliotekets stans-
maskin snabbt fick fram adresserade
kuvert - ett verkligt framsteg.
Den 20 april 1966 hölls ett för klub-
ben konstituerande möte i Styrelse-
rummet för Chalmers Bibliotek. Mehis
Tandre var anställd vid biblioteket, så I Köping hos Bertil Lindblad - med slips och hängslen - på hans högra sida syns bl. a
vi fick använda den fina lokalen. I en Karl-Erik Johansson och Kent Olsson och på hans vänstra sida syns Carl-Einar Mel-
lander och Bengt Wallerius. Alla samlade kring Bertils halvfärdiga Mercedes Benz SSK
glasmonter kunde man se en faksimil- från 1929.
kopia av ett brev från Albert Einstein
till Chalmers Tekniska Högskola, så 7 maj 1971 ordnas en gemensam tre-
Göteborgs Motorhistoriker konstitu- dagarsresa med buss till Bertil Lind-
erades under nog så ordentliga for- blad i Köping och AHK i Stockholm.
mer. I den pampiga ordförandestolen Hos Bertil fick vi bl.a. se hans Panhard
sattes Bengt Wallerius, som passade & Levassor 1912 och Mercedes-Benz
väl i den. Han blev klubbens förste SSK 1929, som var nära slutmonte-
ordförande. ringen efter långa restaureringar. I
Bengt Wallerius´ tacktal utnämndes
Det bilhistoriska intresset i Sverige Bertil till bilhistorikernas överstepräst.
sprider sig och flera lokala klubbar Bengts far hade varit kyrkoherde, så
bildas runt i vårt land. Man säger att Bengt visste nog vad han talade om. I
i förhållande till folkmängden börjar Stockholm besöktes några AHK-med-
Sverige nå upp till ”föregångslandet” lemmars gemensamma garage där en
Englands nivå, vad gäller intressets viss övervikt för MG kunde noteras.
utbredning bland befolkningen. 1969 I bagaget från Göteborg hade Mehis Per-Erik Pettersson, längst till vänster,
studerar Bertils Panhard & Levassor AX18
etableras Motorhistoriska Riksförbun- Tandre med sig några chassidelar till från 1912 med 6-cylindrig Knight slidmo-
det (MHRF), en paraplyorganisation Mercedes-Benz 540 K, vilka hittats tor, vilket framgår av de S som omger
firmamärket och är en fransk förkortning
för att på ett kraftfullt sätt tillvarata hos Bildelscentralen på Sänkverks- för ”ventillös”. Bilen är en riktig Edwar-
och kanalisera gammelbilsentusias- gatan. Delarna levererades till Sven dian enligt den engelska klassificeringen
för fordon tillverkade mellan 1905 och
ternas intressen. Skattebefrielse, be- Härnström, ägare till ett par sådana 1919. (bild: Lasse Wallin)
siktningsbefrielse och enklare import- bilar. Han var AHKs klubbmästare och
regler för äldre fordon är några resul- vi fick träffa honom på hans sommar- Under 1970-talet var under sommar-
tat som MHRF har förhandlat fram. ställe Skrovensborg, där AHKs årliga halvåret utflykter till olika lador po-
marknad avhölls i samband med vårt pulära. Här förvarades fordon av de
Sista helgen före införandet av höger- besök. Tredagarsutflykten ansågs mest otroliga slag.
trafik 1967, genomfördes den sista givande.
utflykten körandes på vänstersida
av vägen. Det var väl ingen som ut-
tryckligen saknade vänstertrafiken.
Möjligen de som hade högerstyrda bi-
lar, vilka numera istället kanske fram-
står som särskilt originella. Det var
En Mercédès, från det första decenniet
nog första gången Nils Johan Nilsson på 1900-talet, ladförvarad av Kent Ols-
deltog med sin något år tidigare från son, i Partille/Jonseredstrakten. Dess
England importerade Lagonda LG45. vidare öden är okända.
Ventilen • 7 | 2016